HINDUISMEN
Hinduismen är den äldsta av alla världsreligioner och kommer
ursprungligen från Indien. Hinduism har ingen grundare utan är uppbyggt utav
kunskaper från många andra religioner, därför är det också svårt att säga när
Hinduism kom till. Hinduer försöker inte omvända andra människor till sin
religion till skillnad från muslimer och kristna.
Namnet ”Hinduism” kom
under 1800-talet och var ett samlings namn som britterna gav till dem indiska
religionsutövningarna dem såg när dem koloniserade landet. Det betyder ”Indiens
tankesystem/åskådning. Hinduerna själva föredrar att kalla sin religion Santana
Dharma som betyder den eviga läran och dem menar att den alltid har funnits.
Hinduism är som störst i Indien med 1 miljon anhängare där och det finns över 1
miljard hinduer i världen.
Hinduismer tror på ett evigt kretslopp som kallas samsara. (ingen
början, inget slut) En hindus slutgiltiga mål är att ta sig loss från samsara
och bli frälst och för att göra det måste man göra många så många goda
gärningar som möjligt och få mycket god karma utav det. Det finns många olika
gudar i hinduismen, dem viktigaste är Vishnu: en gud med fyra armer som sägs
vara alla själar och världars ursprung, Shiva: en gud med tre ögon som sägs
vara vilddjurens herre, Kali: en kvinnlig gudinna som är väldigt aggressiv men
också ömsint och sist Lakshami: Vishnus maka som härskar över rikedom, skönhet
och lycka.
Enligt hinduismen så behöver man inte be hemma men man kan gå
till ett hinduiskt tempel och be. Dem hinduiska templen är rätt så viktiga för
alla hinduer. Där kommer det massor med folk som kommer för att be och på det
sättet förbättrar dem sin karma. Man kan säga att templen är gudarnas hem.
Templarna behöver inte se ut likadana överallt men dem kan vara lite olika byggda.
I Sverige har vi också hinduiska tempel.
Dem finns i Stockholm, Mariestad, Jönköping, Borås och
Trollhättan. Hinduismen har ett antal heliga skrifter och dem två viktigaste av
dem anses vara Upanishadema och Mahabharata. Dem fem viktigaste regler inom hinduismen
är: Att man ska tala sanning, man ska Iaktta rituell renhet, man ska inte döda något
levande, man ska vara givmild och inte ljuga. Alla reglerna pekar att som Hindu
måste du vara vänlig, ärlig och nöjd med livet. Kon är helig enligt hinduer,
allt dött från kor anses som orent. Symbolen nedan är hinduismens mest välkända
symbol som heter Aum.
En av Hinduismens heligaste platser är vattentemplet i Bali
som har många olika kranar med olika betydelser och om man badar i vatten kan
man rena sig från livets synder. En annan helig plats inom Hinduismen är staden
Varanasi, Indiens äldsta fortfarande bebodda stad. Miljontals hinduer kommer dit
för att bada i ett av stadens 84 stycken Ghats i hopp om att rena sig från sitt
livs alla synder, precis som i vattentemplet.
Ghatsen är stentrappor och de flesta av dem är badningstrappor
(trappor som leder direkt till vatten) men vissa av dem används även för
kremeringar. Staden ligger vid floden Ganges i delstaten Uttar Pradesh i
Indien. Folk kommer även till staden för att kremeras och få sin aska spridd i
den heligaste av hinduiska floder.
Buddhismen
Buddhismen kommer ursprungligen från Indien och är den enda
världsreligionen som inte tror på en gud utan dem tror på Buddha och ser han
som en förebild som visar hur man ska leva. Buddha föddes 500 år före vår
tideräkning i Lumbini i Norra Indien (Nepal) som prins av Shakyaklanen och fick
namnet Siddharta Gautama. En stund efter födelsen dog hans Mamma.
Enligt legenden sägs hans Pappa, som var rik och mäktig, ha
låtit spå pojkens framtid redan innan födelsen och fått två möjliga levnadsöden
presenterade för sig. Pojken skulle antingen bli en rik och mäktig som sin far,
eller så skulle han bli en stor andlig ledare.
Eftersom Siddhartas far önskade att sonen skulle bli lik
honom själv bestämde han att Siddharta aldrig skulle få tillfälle att fundera
över livets svårare frågor. Siddharta fick därför växa upp i en lyxig men
mycket isolerad miljö innanför murar. Där fick han roa sig med trevliga och
bekymmerslösa aktiviteter under dagarna och endast unga, glada och vackra
personer omgav honom.
Han till och med gifte sig och fick barn i denna isolerade
lyckoplats. Men så kom det sig att Siddharta vid några tillfällen sökte sig
utanför palatsets murar. Han mötte en åldrande människa, en sjuk människa och
såg en död människa och kom till insikt om att ålderdom, förmodligen sjukdom
och definitivt död skulle drabba honom och alla han kände.
Denna insikt vände upp
och ner på hela hans värld och vid ett senare möte med en asket som dragit sig
undan det världsliga livet för att ägna sig åt andliga övningar, kände
Siddharta att han behövde göra likadant. Han lämnade sin familj och palatset
för att söka livets mening, 29 år gammal. Till en början levde han som de
asketiska männen gjorde.
De ägnade sig åt stränga andliga övningar och var helt borta
från resten av världen under långa perioder medan de bara mediterade. Dem var magra
eftersom de knappt åt någon mat och enligt legenden ska Siddharta ha levt på
ett riskorn per dag.
Tiden förflöt men Siddharta kom ingen vart i sin andliga
strävan. Så en dag sägs han ha lyssnat till en musiklärare som undervisade sin
elev om hur han skulle spänna strängarna på sitt instrument. Läraren gav rådet
att varken spänna för hårt eller för löst, eftersom båda gav dålig ton, utan
försöka hitta en perfekt balans för en bra ton. Dem orden väckte tankar hos
Siddharta om att han kanske ”spände sina strängar” för hårt. Tidigare, då han
levt i palatset, hade han däremot spänt dem för löst. Efter dessa funderingar
slutade han leva extremt asketiskt och eftersträvade istället balans i
tillvaron.
Siddharta började äta måttligt, varken i överflöd som under
palatslivet eller som under asketismens självsvält. Han lät sig vila om kroppen
behövde det och han mediterade och ägnade sig regelbundet åt andliga övningar.
Denna gyllene medelväg ledde honom mot målet och en dag, då
han satt och mediterade under ett träd i Bodh Gaya i delstaten Bihar i Indien,
sägs han ha nått total insikt. Trädet anses nu som heligt Siddharta hade blivit
Buddha, den upplyste.
Kring Buddha samlades lärjungar som ville ha råd om hur de
skulle nå samma mål som honom. De följde honom och lyssnade till hans
predikningar och visdomsord, och när Buddha dog 80 år gammal såg hans
efterföljare till att allt Buddha hade sagt skrevs ner.
Munkarna började tillsammans skriva dessa skrifter som fort
växte från bara några få sidor till tusentals som handlade om Buddhismens
regler och hur munkar ska leva. De viktigaste och äldsta skrifterna förvaras på
ett speciellt ställe, nämligen i Tripitaka, De tre korgarna. De består av tre
boksamlingar, Vinaya, Abhidhamma och Sutta.
Skrifterna spelar en ganska stor roll i buddhismen. Det som Buddha
undervisade om utgör grunden till den buddhistiska läran. Buddhas lära
handlar om hur vi människor ska leva för att slippa återfödas till ett nytt liv
fyllt av begär som enligt buddhismen ses som ett lidande. Enligt Buddha kan
människan befria sig från kretsloppet av återfödelse genom att avsäga sig alla
begär och först då är man frälst.
Buddhismen vann många anhängare och blev under en period den
dominerande religionen i Indien. Den spreds också österut och fick fäste i
bland annat Kina, Japan och Sydostasien, där den fortsatte vara starkt
förankrad och i många länder blev statsreligion. I Indien är det dock en
minoritetsreligion idag, och har så varit sen den hinduismen återvann sin
dominans i området. Buddhismen kommer ursprungligen från Hinduismen då Buddha
själv var Hindu. Först efter Buddhas död kom Buddhismen till, sen spreds den
snabbt runt över hela Indien.
Dem flesta buddhister brukar ta sitt nyfödda barn till ett
kloster (buddhisternas gudstjänstlokal). Där bli barnet välsignat av munkarna,
de sjunger sånger och barnet får sitt namn. Inom buddhismen finns de något man
kan likna den kristna konfirmationen vid. Barnen/ungdomarna får undervisning om
religionen och får testa på att leva i ett kloster. Vissa som ska gifta sig går
till ett kloster där de blir signade och får den buddhistiska trosbekännelsen i
present. Munkarna anvisar dem även att följa levnadsreglerna.
När en buddist blivit gammal och döden närmar så brukar han
spendera sin sista period av livet i ett kloster. Munkar besöker den döendes
hus och ger honom välsignelser. När den döende sen har gått bort så bränns han
på bål utanför klostret och en ceremoni hålls. Buddhismen mest välkända symbol
är ett hjul.
Om man ska leva som en god buddhist ska man följa dessa
regler: Man ska ta rätt beslut, man ägnar sig inte åt vilka nöjen som helst och
man brukar inte våld, Man ska göra rätt val, alltså inte ljuga, baktala andra
eller prata strunt, Man ska begå rätt handlingar, Inte döda, stjäla eller vara
otrogen, Man ska ha rätt yrke, avstå från yrken som skadar annat liv t.ex.
slaktare och jägare, Man ska ha rätt strävan, man ska sträva efter
goda upplevelser i livet, Man ska ha rätt medvetenhet, inte utnyttja sig för
lockelser och man ska utöva rätt meditation, man försjunker i läran och blir en
fri själ. För en munk inom buddhismen finns det ytterligare regler: Man får
inte äta efter klockan tolv på dagen, man får inte vara med på nöjen, man får
inte äga saker eller pengar och man får inte ligga bekvämt när han sover.
Judendom
Judendomen är monoteistisk, alltså dem tror bara på en gud.
Judendomen utgör grunden för kristendomen, den största saken som skiljer
kristendomen och judendomen åt är att medan kristna tror att Jesus är guds son
tror judarna bara att han är någon obetydlig. Judendomen kom till för 4000 år
sen då gud uppenbarade sig för en man vid namn Abraham och utsåg han och hans
efterkommande till sitt utvalda folk, gud slöt ett förbud med Abraham då han sa
att skulle skydda dem och dem spred budskapet om gud runt hela världen.
Abraham och hans ättlingar gav upphov till Israels stammar
och man ser på Abraham som Judendomens stamfader och grundare, Man ser också på
Moses som grundare till judendomen.
Moses ledde ut judiska slavar ur Egypten. Judarna hade slutat
tro på gud nu flera genarationer efter Abraham så gud bestraffade dem och
gjorde dem till slavar. Hur som helst när Moses hade lett ut slavarna ur
Egypten mötte han gud på berget Sinai och där skapade gud och judarna ett nytt
förbud, gud gav också ut sina regler, dem kallas för dem tio budorden och dem
flesta av alla kulturer har sin grund i dem budorden.
Om judarna följde dessa regler och så skulle Gud beskydda dem.
Tanakh är Judendomens heliga skrift. Den innehåller Gamla testamentet. Tanakh
är skriven på språket Bibelhebreiska. Språket dog ut ungefär 70 år efter Kristus
som både tal och skriftspråk men den bevarades i skrifterna. Tanakh består av: Tora,
eller Lagen, som består av de fem Moseböckerna. Neviim, eller Profeterna, som
består av böcker som är skrivna av eller om profeter och Ketuvim, eller
Skrifterna, som innehåller bland annat Psaltaren, Ordspråksboken och Första och
Andra Krönikeboken.
I Tora så finns det många bud och regler för hur man ska
dyrka gud och hur man ska leva. De är sammanfattade i Guds bud och i
trosbekännelsen. Reglerna som står i Tora kallas för ortodox, det är också
judarnas levnadsregler. Kläder, mat och familjeliv finns det stränga regler för
också. Gudstjänster hålls i synagogan, Särskilt på sabbaten som är Judarnas
vilodag då inget arbete utförs. Vid Gudstjänsten läser man ur Tora och lyssnar
till någon som talar om texterna och så hyllar man Gud.
Pojkar blir omskurna åtta dagar efter födseln och vid 13 års
ålder blir pojkar bar mitzva, tjejer blir det vid 12 för dem mognar tidigare,
bar mitzva för tjejer kallas bat mitzva. Det innebär att man räknas vuxen noga
att följa judarnas religösa seder och andra sysslor. Judendomen har många
regler om vad man ska göra särskilt när det gäller mat. Vissa judar följer
reglerna väldigt strikt medan andra inte tar det lika strikt.
Kosher heter saker som man får äta. Det som är rätt att äta
är det som omtalas i moseböckerna. Fläskkött, skaldjur och blodmat är några
exempel på vad man inte får äta. Nötkött, får och höns är kosher men man får
bara äta dem om de har tillagas på ett visst sätt. Kött får t.ex. inte tillagas
med mjölk eller grädde.
Kippa är en platt hatt som vissa judiska män bär. Män måste
bära kippor i synagogan. Synagogan är den Judiska motsvarigheten till den
kristna Kyrkan eller Moskén inom Islam. Synagogor byggs i alla möjliga
storlekar och olika stilar. I dem traditionella Synagogorna så finns det 12
fönster som ska representera dem 12 judiska stammarna. En synagoga behövs inte
om man ska hålla en Judisk gudstjänst, man kan hålla en judisk gudstjänst
nästan var som helst.
Västramuren också kallad Klagomuren är en mur bredvid tempelområdet
i Jerusalem. Muren är resterna av ett tempel som förstördes någonstans runt 70
år efter Kristus. Där har judar samlats för att be sedan medeltiden och för att
klaga över templets fall. En del sticker in lappar med böner mellan stenarna.
Numera är området kring den heligt för staten Israel.
I spåret av sexdagarskriget 1967 lät israelerna riva ned de
byggnader som låg närmast västramuren för att skapa ett utvidgat heligt område.
Sabbaten är den sjunde dagen i veckan, vilodagen. Det finns många ritualer och
ceremonier för den dagen. Sabbaten varar från fredag kväll till lördag kväll.
Några judiska högtider: Pesah firas i mars eller april. Det
är en viktig högtid i judendomen och den firas för att minnas hur gud befriade
israeliterna ifrån slaveriet i Egypten. Pesah är också en glad vårfest. Shavuot
är en viktig högtid inom judendomen. Det är en glad högtid som firas femtionde
dagen efter påsk och pågår i två dagar. Shavuot kallas även veckofesten för att
shavuot är ett hebreiskt ord för vecka. De handlar om de sju första veckorna
efter påsk då man skördar de första frukterna.
Jämförelse
mellan religionerna.
Jag har skrivit om Judendom, Hinduism och Buddhism och nu ska
jag jämföra dem: Alla religioner har någon de ser upp till, en gud eller som i
buddhismen en Upplyst (Buddha). I dem religioner som tror på gudar ska man sträva
efter att följa deras vilja. Inom både hinduismen och buddhismen återföds man
gång på gång. Inom buddhism och hinduism
tror man på karma. en ganska storskillnad är att Judendomen bara tror på en
gud, Hinduismen tror på många gudar medan Buddhismen inte tror på gudar alls.
Både judendomen och buddhismen har en grundare medan
hinduismen inte har någon riktig grundare, det är istället uppbyggt på
information och kultur. Religionernas gudstjänst lokaler är olika men
judendomen har mer strikta regler om hur det ska vara än Buddhismen och
Hinduismen. Annat som gör att judendomen skiljer sig från hinduismen och
buddhismen är att deras gudstjänstlokaler inte är ett tempel, Både hinduismen
och buddhismen har tempel och ett sorts altare hemma som deras gudstjänstlokal.
Judendomens heliga dag är lördag då får man inte arbeta eller laga mat, det
kallas också för en vilodag. Buddhismen och Hinduismen har inte någon helig dag.
Alla religioner har ju egna heliga skrifter fast buddhismen och hinduismen har
bägge fler än en helig skrift.
Jag är ju inte troende på något sätt eller så men om jag
skulle gå med i någon av dem religionerna jag skrev om skulle jag nog välja
judendomen, men det är bara för att den är väldigt lik kristendomen på många
sätt och jag lever ju i ett kristet land så kommer nog kunna anpassa mig
lättare till judendomen än till hinduismen. Jag valde dem religionerna som jag
valde för att jag tyckte dem verkade intressanta och jag ville skriva om mer
obekanta religioner och Jag har nu lärt mig mycket om dem.
Den intressantaste
delen ur Buddhismen var enligt mig att ta reda på hur Buddha levde och växte
upp. Den intressantaste delen ur Judendomen var att se hur deras religion
skiljer sig från kristendomen med deras olika traditioner och deras sätt att
leva och slutgiltigen den intressantaste delen med Hinduismen var att ta reda
på info om alla deras olika gudar.
